Import FS

ARK-2014: Nordvesteuropeisk byarkeologi

Utfyllende informasjon
ARK 2014 – Nordvesteuropeisk byarkeologi
Instruktion för seminariet och den skriftliga uppgiften


Det övergripande målet med denna kurs är att du skall överblicka forskningsfältet, hur man forskat kring medeltidens städer, hur man forskar idag, vad som idag anses värt att veta kring städers uppkomst och de viktigaste resultaten av äldre och nyare forskning. Dessutom har undervisningen lagt stor vikt vid de medeltida samhällsförändringarna och hur de många människorna berörts av dessa. Titta gärna ännu en gång på beskrivningen av syftet med kursen du fick när vi först träffades! Jag gjorde den bl.a. för att du lättare skall kunna skilja väsentligt från sådant som är mindre viktigt.

Läroprocessen har bestått i att du gått på föreläsningar och seminarier samt läsning av pensum. Av betydelse blir också din medverkan i ett litet seminarium kring den ”by-biografi”/”stadsbiografi” du kommenterar samt – dessutom – den skriftliga uppgiften. Den skriftliga uppgiften är det verkliga provet.

Du väljer din egen stad/by utifrån den bifogade listan Det spelar inte någon roll vilken du väljer, det är samma kunskaper om vad som bör finnas i den ideala stadsbiografin du skall visa att du har. Texterna i pensum ger perspektiv på den bok du valt! Om du hellre vill jobba med en bok som inte finns med i förteckningen – fråga mig!

Den skriftliga uppgiften skall lämnas in till SV-expeditionen, Breiviklia, senast den 29 maj. Den ligger till grund för min värdering av dina kunskaper, den karakter du rätteligen skall ha.

För att bli godkänd för kursen krävs godkänd behandling av den skriftliga uppgiften samt att du gjort din redovisning inför de andra vid seminariet. Min avsikt är inte att kontrollera dina kunskaper i samband med seminariet – det är den skriftliga redogörelsen som ligger till grund för min värdering hur väl du nått målet för kursen.

Titta gärna på dokumentet ”Fagspesifikke beskrivelser av karaktererne på skriftlige eksamensbesvarelser i arkeologi” så ser du vad som är goda eksamensbesvarelser.


Seminariet

Seminariet är en förberedelse för den skriftliga uppgiften, en mellanstation. Du skall berätta för de andra om den stad/by du valt att studera närmare.

Genom att var och en berättar om ”sin” stad, kommer vi alla att på ett bekvämt sätt bli bekanta med forskningen kring ett stort antal städer! Du kommer också att få idéer och synpunkter på vad som kan vara viktigt att tänka på när du själv sitter och skriver. Försök vara aktiv vid seminariet! (Vi sitter alla i samma båt.)

När du sedan berättar om ”din” stad vid seminariet, försök svara på följande frågor: När tillkom boken? Varför har den skrivits? Hur är boken disponerad (jfr innehållsförteckningen!). Hur gammal är staden? Hur har den vuxit fram? Hur har man kommit fram till dateringen? Hur har forskaren/forskarna kommit fram till sina resultat? Vilken roll spelar de skriftliga källorna i boken? Tycker du att författaren/författarna har något att säga om människorna som bodde i staden? I så fall vad? Använd gärna Overhead i din presentation. Glöm inte att berätta för oss andra som lyssnar var ”din” stad ligger.

Presentationen skall ta c:a 20-30 minuter.

Skriftlig uppgift

Arbetet med den skriftliga uppgiften är särskilt lärorikt. Här förväntas du visa vad du lärt av pensum och fått genom undervisningen i övrigt. Genom att använda kunskaperna i läroprocessen ökar sannolikheten att dessa finns kvar i ditt medvetande efter den 29 maj…

Den skriftliga uppgiften handlar nu om att använda dina kunskaper om städer och stadsarkeologi i allmänhet, det som du läst om i pensum och lärt dig genom undervisningen. Försök övertyga mig att du verkligen du verkligen förstått vad du läst och dessutom kan använda dina kunskaper! Behandla följande frågor:

Vad har författaren/författarna haft för avsikt med sin undersökning? Är denna klart definierad? Tycker du att denna avsikt verkligen fullföljts? Om inte: vad saknas? Vad skiljer boken från de nyskrivna stadsbiografierna?

Det är inte sannolikt att boken du studerat framstår som ”den perfekta by-biografin”, bl.a. genom att nyare forskning, synsätt och frågeställningar som du nu läst om inte varit kända för resp. forskare. Det kan också vara så att förutsättningarna inte varit de bästa, oftast är det inte arkeologen som väljer var undersökningar skall göras. Försök ändå peka på dessa skiljaktigheter mellan ”den perfekta by-biografin” och den du studerat! Vad tycker du bör beaktas i framtida ”stadsbiografier” om din stad? Motivera dina åsikter. (Du behöver inte referera boken, det gjorde du tillräckligt väl i samband med seminariet.)

”Biografin” skall läsas kritiskt, så kritiskt du kan. Du hänvisar till de olika forskarnas tankar du tagit del av i pensum och på andra sätt när du skriver om ”din” stad. Använd Harvard-systemet!

Uppgiften skall behandlas på c:a 10 sidor.

Om du är det minsta osäker på vad du förväntas göra – hör av dig! Det är dumt att inte fråga.

Lycka till!

Thomas

Thomasw@sv.uit.no

77646412 (kontor), 900 26 304 (mobil)
0046 920 97385 (i Sverige)

Bil. ”By-biografier” att välja mellan
”By-biografier” att välja mellan


Andersen, H. H., Crabb, P. J. & Madsen, H. J. 1971. Århus Søndervold. En byarkeologisk undersøgelse. Århus. (337 s.)

Christophersen, A. & Nordeide, S. W. 1994. Kaupangen ved Nidelva. 1000 års byhistorie belyst gennom de arkeologiske undersökelser på Folkebibliotekstomten i Trondheim 1973-1985. Oslo. (324 s.)

Clarke, H. & Carter, A. 1977. Excavations in King´s Lynn 1963-1970. The Society for Medieval Archaeology.Monograph Series: No. 7. London. (481 s.)

Dahlbäck, G. (red.) 1982. Helgeandsholmen. 1000 år i Stockholms ström. Monografier utgivna av Stockholms kommun 48. Stockholm. (504 s.)

Ersgård, L. 1988. ”Vår marknad i Skåne.” Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Stockholm.

Hansen, G. 2006. Bergen c. 800-c. 1170. The Emergence of a Town. Bergen. The Bryggen Papers. Main Series No 6 (298 s.)

Hedvall, R. (red.) 2002 Arkeologi i Vadstena. Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet. Artkeologiska undersökningar. Skrifter 46. Stockholm. (140 s.) OBS! Hedvall 2002 skall kombineras med Hedvall, R. (red.) Stadsgårdar i den medeltida stadsdelen Sanden, Vadstena. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:26. (142 s.)

Herteig, A. E. 1969. Kongers havn og handels sete. Fra de arkeologiske undersøkelser på Bryggen i Bergen 1955-68. Oslo. (223 s.)

Hjermind, J., Iversen, M. & Kristensen, H. K. 1998. Viborg Søndersø 1000-1300. Byarkeologiske undersøgelser 1981 og 1984-85. Højbjerg. (372 s.)

Myrvoll, S. 1993. Handelstorget in Skien. A study of activity on an early medieval site. Bergen. (311 s.)

Mårtensson, A. W. (red.) 1976. Uppgrävt förflutet för PK-banken i Lund. Archaeologica Lundensia 7. Lund. (419 s.)

Schia, E. 1995. Oslo innerst i viken. Liv og virke i middealderbyen (2. udg.). Oslo. (217 s.)

Solli, B. 1996. Narratives of Veøy. An investigation into the poetics and scientifics of archaeology. Oslo. (304 s.)

Tagesson, G. 2002. Biskop och stad – aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Lund Studies in Medieval Archaeology 30. Stockholm. s. 13-264 (252 s.)




ARK 2014 - Nordvesteuropeisk byarkeologi


Efter att ha gått denna kurs kommer du att

· Överblicka forskningsfältet.

· Känna till hur städerna uppstod under medeltiden och 1600-talet, enligt rådande forskningsläge: Du blir också bekant med det samhälle – föregångare till den nutida nationalstaten – som på olika sätt producerade och producerats av dessa maktcentra. Städer är ett samhällshistoriskt källmaterial! Detta källmaterial ser olika ut i nordvästra, nordöstra och det övriga Europa.

· Vara väl orienterad om de frågor som den historisk-arkeologiska forskningen ställer till de medeltida städerna.

· Vara väl orienterad hur dessa frågor kan belysas med det stadsarkeologiska källmaterialet (skriftliga uppgifter, kulturlager, konstruktionsrester, de murade byggnadsverken, produktionsavfall, föremålsfynd och biologiskt material såsom djurben och växtrester).

· Vara orienterad om hur stadsarkeologiska undersökningar går till rent praktiskt och hur denna praktik motiveras teoretiskt.

· Känna till de viktigaste och vanligaste typerna av artefakter och produktionsavfall som påträffas i medeltida städer och som anses vara värda ett särskilt studium.

· Känna till de viktigaste teorierna som rör medeltidens varuutbyte, dess anknytning till maktcentra (städer) och att pengar blir vanliga betalningsmedel (mynt är ett viktigt samhällshistoriskt källmaterial!).

· Känna till historien bakom de identiteter och sociala kategorier som förknippats med städer.
· Förstå hur områden som Europas nordliga periferier är en förutsättning för städer. ”Periferier” har förändrats ekonomiskt och kulturellt genom påverkan från urbana samhällen.

· Vara orienterad om teorier om icke-städer med vissa urbana funktioner.

· Förstå behovet och betydelsen av att genusperspektiv anläggs på forskningen kring medeltiden.

· Vara förberedd för arbete vid stadsarkeologiska undersökningar.


Läroprocessen är uppbyggd kring föreläsningar och seminarier (och givetvis den skriftliga uppgiften!).

Föreläsningarna ger överblick och fördjupningar samt möjligheter till att ställa frågor.

De ”stadsbiografier” vi skall behandla i samband med seminarierna, kommer att kommenteras med användande av de begrepp och tankegångar vi stiftar bekantskap med. På så sätt (re)aktiveras stoff från föreläsningarna och vi bekantar oss med ”lokala resultat” av generella medeltida samhällsförändringar.

Kunskapskontrollen består i en skriftlig uppgift rörande den fritt valda arkeologiska ”stadsbiografin”. Mer information kommer!


Föreläsningar och seminarier


10/1 Första undervisningstillfället. Allmän orientering.

17/1 Omland och stad, stad och omland.

24/1 Städers uppkomst enligt äldre och nyare forskning.

31/1 Virtuell exkursion till Birka - ”vikingastaden”.

7/2 Staden som skapat rum och människornas utnyttjande av rummet.

14/2 Stadens struktur.

14/2 Stadens struktur i arkeologisk belysning – exemplet Sanden, Vadstena. (Seminarium)

21/2. En första återblick. Instruktion rörande seminariet. Instruktion om skriftlig uppgift.
Välj din ”bybiografi”!

28/2 Ingen undervisning.

7/3 Virtuell exkursion till bl.a. Lübeck, Riga och Visby.

14/3 Fältarkeologin i städer – en introduktion. Introduktion till byggnadsarkeologin.

21/3 Gästföreläsning av prof. Reidar Bertelsen om Vågan och Bergen.

28/3 De många, många fyndens användning.

4/4 I stället för städer…Om landsbyer, köpingar, borgar och andra ”urbana bildningar”.

11/4 Ingen undervisning p.g.a. påskuppehåll.

18/4 Ingen undervisning p.g.a. påskuppehåll.

25/4 Virtuell exkursion till Brügge, Bergen och arkeologiska undersökningar i Stockholm.

2/5 Seminarium ”Min middelalderby”, 3 st. 20-30 min.-presentationer.

9/5 Seminarium ”Min middelalderby” 3 st. 20-30 min.-presentationer.

16/5 Seminarium ”Min middelalderby” 3 st. 20-30 min.-presentationer.

23/5 Seminarium ”Min middelalderby” 3 st. 20-30 min.-presentationer.

29/5 Inlämning av skriftlig uppgift/oppgave.

Pensum

Pensum

(Totalt c:a 800 s.)

*Andersson, H. 2002. Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning. Bebyggelsehistorisk tidskrift 42 2001 s.7-16 (10 s.)

Andersson, H., Carlsson, K. & Vretemark, M. (red.) 2001. Kungahälla. Problem och forskning kring stadens äldsta historia. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 70/Lund Studies in Medieval Archaeology nr 28. Uddevalla (223 s.)

*Andrén, A. 1989. State and towns in the Middle Ages. The Scandinavian Experience. Theory and Society 18. s. 585-609 (25 s.)

Andrén, A. 1998. Från antiken till antiken. Urbana tankar i Skandinavien före 1700. Staden - himmel eller helvete. Tankar om människan i staden. Thorman, S. & Hagdahl, M. (red.). Stockholm. s 142-184 (43 s).

*Blom, G. A., Enemark, P., Ljung, S. & Niitemaa, V. 1961. Handelsprivilegier. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 6. Malmö. sp.147-154 (6 s.)

*Carelli, P. 2004. Individualisering, privatisering och kommersialisering. Framväxten av en kapitalistisk anda i 1100-talets Danmark. Individ, kollektiv och individuella mönster i medeltidens Danmark. Carelli, P., Hermansson, L. & Sanders, H. (red.). Göteborg & Stockholm s. 24-60 (37 s.)

*Carroll, L. 2002. Consumer choice. Encyclopedia of historical archaeology (ed. Orser, C. E. Jr.) London & New York. s. 126-129 (4 s.)

*Christophersen, A. 1997. Byer? Hvilke byer? Tanker om byutviklingen i Norge i middelalderen. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift 1997:4. s. 3-20 (18 s.)

*Dommasnes, L. H. 1994. Hva ønsker vi å få vite om middelalderens samfunn? Kjønnsroller, genderverdier og forandringer. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift 1994:1. s. 22-34 (13 s.).

*Gullbekk, S. H. 2005. Natural and Money Economy in Medieval Norway. Scandinavian Journal of History 30/1 s. 3-19 (17 s.)

*Gustin, I. 2004. Mellan gåva och marknad . Handel, tillit och materiell kultur under vikingatid. Lund Studies in Medieval Archaeology 34. Stockholm. s. 11-44, 237-255 (52 s.)

*Hansa. Aschehoug og Gyldendals Store Norske Leksikon 6. s. 546-547 (2 s.). Oslo 1997.

*Hansen, G. 2000. Bydannelse og forklaring af sociale fænomener. Individualisme, kollektivisme og Giddens strukturationsteori. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift 2000:4. s. 2-16 (15 s.)

*Helle, K. & Nedkvitne, A. 1977. Sentrumdannelser og byutvikling i norsk middelalder. Urbaniseringsprocessen i Norden 1. Middelaldersteder. Blom, G. A. (red.). Oslo-Bergen-Tromsø. s. 189-203 (14 s.)

*Larsson, S. & Saunders, T. 1996. Rummet, ordningen och arkitekturen – en social analys av ett medeltida maktcentrum. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift 1996:1 s. 3-30 (28 s.)

*McLees, C., Nordeide, S. W., Petersén, A. & Saunders, T. 1994. The Production of Archaeological Knowledge. The Theory and Method of Urban Excavation. Meta. Medeltidsarkeologisk tidskrift 1994:2. s. 3-29 (27 s.)

Roslund, M. 2005. Människor & Ting. Perspektiv på medeltidens materiella kultur. Kompendium utg. vid Inst. För arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. (70 s.)

*Scarlett, T. J. 2002. Consumption. Encyclopedia of historical archaeology (ed. C. E. Orser Jr.) London & New York. s. 129-132 (4 s.)

Schofield, J. & Vince, A. 2003. Medieval towns . The archaeology of British towns in their European setting. (2nd ed. ) London & New York. s. 1-78, 121-242. (200 s.)

OBS! Det går lika bra med tredje upplagan av Schofield & Vince (2005). Även där är det Kap. 1-2 samt 4-7 som skall läsas.

*Yrwing, H. 1961. Handelstvång, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 6. Malmö. sp. 166-168 (2 s.)


* ingår i det tryckta kompendiet

Fritt vald ”stadsbiografi” (c:a 200-300 s.). Denna skall vara arkeologisk. Några lämpliga böcker kommer att demonstreras i samband med undervisningstillfället den 21/2.