|
Import FS
ARK-3015: Arkeologi og historie Omfang 10 studiepoeng | Emnetype Teoretisk. | Emnenivå/studieår Første eller andre året på masternivå. | Undervisningsspråk Norsk | Eksamenssemester Høst, Vår
| Mål Valgfritt Masteremne. Kan bl.a. brukes som støttemne i middelalderstudier og historie | Innhold Emnet skal gi innsikt i og erfaring med teoretiske , metodiske og empiriske grunnproblemer i arkeologi gjennom komparasjon med historie. Her vil både teori, metode, empiri og ikke minst disiplinenes relasjon til hverandre bli belyst. Hvilke begrensninger har de ulike typer kildemateriale? Hvordan skal de best kombineres?Med slike spørsmålsstillinger skal vi studere historisk arkeologi slik den i dag bedrives i Skandinavia og internasjonalt, det vil si som et mangfold av arkeologier der forskeren må forholde seg til skriftlige opplysninger av de forskjelligste slag. I den ikke-vestlige moderne verdens historiske arkeologi stilles problemer med forskningshull, tolkingstradisjoner, representativitet, identitet, teoretisk rammeverk og de altfor kildestyrte perspektivene på spissen.Studentene ufordres til å samordne tolkningene av empiri forankret i tekster og materiell kultur. | Undervisning Emnet har varierte undervisningsformer. | Eksamen og vurdering Karaktergivende eksamen består av hjemmeoppgave på ca 10 sider.Karakterer fra A-E for bestått og F for ikke bestått.Det tilbys kontinueringseksamen ved karakteren F. | Kontaktperson Brita Solvang/Millrid Holmeslet | Pensum Se hjemmeside. | Hjemmeside http://uit.no/arkeologi/emner/21
|
| Forelesning | Første gang: 8. januar kl 1415, rom L-133
Foreleser prof. Reidar Bertelsen
| | Eksamen | Eksamensdatoer kunngjøres på kurets hjemmeside. |
Utfyllende informasjon
Kompletterande information
Höstens version av kurs ARK 3015 är olik den tidigare, empirin är inte längre norsk. Historiska arkeologier är ju något som finns i hela världen och brottas ständigt med samma problem: hur skall historiskt och arkeologiskt källmaterial kombineras på bästa sätt? Och under vilka omständigheter introducerades skrivkonsten? Vad betydde denna för samhällsutvecklingen? Egentligen? Det finns en stor litteratur på dessa områden.
Ni som väljer att gå denna kurs förväntas läsa pensum och vara med vid föreläsningarna. Föreläsningarna är översikter eller behandlar de mer komplicerade momenten. Seminarierna måste betraktas som obligatoriska. Vid dessa skall var och en presentera en historisk-arkeologisk monografi och en uppsats för oss andra. Vi som lyssnar får på detta bekväma sätt en inblick i hur skriftligt och arkeologiskt källmaterial kombinerats i konkreta forskningsuppgifter. Hur har de enskilda forskarna kommit fram till sina resultat?
När du är godkänd för kursen kommer du inte bara ha bekantat dig med forskningsfältet i dess vidd, du kommer också att ha goda inblickar i den historisk-arkeologiska forskningens viktigaste problematik: hur kombinera skriftliga och arkeologiska källmaterial? Och du har fått klart för dig att historisk källkritik inte bara är något som finns, den är också till för att användas på ett produktivt sätt i den historiska arkeologin.
Om du blir inspirerad att arbeta med ett historisk-arkeologiskt ämne i dina fortsatta studier, har kursen nått ett annat av sina syften.
Vi ses den 22 augusti kl. 14:15 (i L 133).
Thomas Wallerström
Pensum
Pensum
* anger böcker som behövs för kursen. Det övriga texterna kommer att finnas i kompendium.
Det historisk-arkeologiska forskningsfältet på 145 sidor
*Andrén, A., 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna. Stockholm/Stehag. s. 11-18, 112-149, 183-187 (51 s.)
Funari, P. A., Hall, M. & Jones, S., 1999. Introduction: archaeology in history. Historical Archaeology. Back from the Edge (eds. Funari, P. A., Hall, M. & Jones, S.) One World Archaeology 31. s. 1-20 (20 s.)
Hall, M. & Silliman, S. W., 2006. Introduction: Archaeology of the modern world. Historical archaeology (eds. Hall, M. & Silliman, S. W.) p. London. s. 1-19 (19 s.)
Johnson, M., 2006. The Tide Reversed: Prospects and Potentials for a Postcolonial Archaeology of Europe. Historical archaeology (eds. Hall, M. & Silliman, S. W.) London. s. 313-331 (19 s.)
Little, B. J., 1994. People with history: An Update on Historical Archaeology in the United States. Journal of Archaeological Method and Theory I (1) s. 5-40 (36 s.)
Skrift som arkeologiskt problem (135 s).
Clanchy, M. T. 1989., Reading the signs at Durham Cathedral. Schousboe, K. & Trolle Larsen, M. (eds.) Literacy and Society. Copenhagen. p. 149-170 (22 s.).
Hines, J., 1997. Functions of literacy and the use of runes. Runor och ABC. Elva föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 1995 (red. Nyström, S.). Runica et Mediævalia, Opuscula 4. Stockholm. s. 79-92. (14 s.)
Larsen, M. T., 1988. Introduction: literacy and social complexity. Gledhill, J., Bender, B. & Trolle Larsen, M. (eds.) State and Society. The emergence and development of social hierarchy and political centralization, London. p. 173-191 (19 s.).
Moberg, C.-A., 1985. Old Runes and New Archaeologists. In honorem Evert Baudou Umeå p. 229-234 (6 s.)
*Moreland, J., 2001. Archaeology and Text. London. s. 33-76 (44 s.)
Nissen, H. J., 1986. The archaic texts from Uruk. World Archaeology 17 s. 317-334 (18 s.)
Stoddard, S. & Whitley, J., 1988. The social context of literacy in Archaic Greece and Etruria. Antiquity 62 p. 761-772 (12 s.)
Integrationen av arkeologiska och historiska källmaterial som historisk-arkeologiskt problem (192 s.)
*Andrén, A., 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna. Stockholm/Stehag. s.150-182 (33 s.)
Andrén, A., 2000. Re-reading embodied texts: an interpretation of rune-stones. Current Swedish Archaeology Vol. 8., s. 7-32 (16 s.)
Austin, D., 1990. The ‘proper’ study of medieval archaeology. From the Baltic to the Black Sea (eds. Austin, D. & Alcock, L.). One World Archaeology 18. London. p. 9-42 (34 s.)
Champion, T. C., 1990. Medieval archaeology and the tyranny of the historical record. From the Baltic to the Black Sea (eds. Austin, D. & Alcock, L.). One World Archaeology 18. London. p. 79-95. (16 s.)
Herschend, F. 1997. Historical or textual archaeology. An Archaeology of Critical Rereading. Current Swedish Archaeology Vol. 5. s. 65-78 (14 s.)
Johnson, M., 1999. Rethinking historical archaeology. Historical Archaeology. Back from the Edge (eds. Funari, P. A., Hall, M. & Jones, S.) One World Archaeology 31. p.23-36 (14 s.)
*Moreland, J., 2001. Archaeology and Text. London. s. 77-97 (21 s.)
Näsman, U., 1988. Analogislutning i nordisk jernalderarkæologi. Fra stamme til stat 1 (red. Mortensen, P. & Rasmussen, B. M.). Jysk Arkælogisk Selskabs skrifter 1. Højbjerg. s. 123-140 (18 s.)
Wallerström, T., 2004. Emerging Ethnonyms, Ethnicity and Archaeology. The Case of the “Finns” in Northern Europe. The European Frontier. Clashes and Compromises in the Middle Ages. Ed. J. Staecker. Lund Studies in Medieval Archaeology 33/Gotland University Collage: Reports Centre for Baltic Studies CCC papers 7. Stockholm, s. 73-88 (16 s.)
Kursorisk läsning: Historisk forskning och källkritik( 116 s.)
*Kjeldstadli, K., 1993- Fortida er ikke hva den en gang var. En innføring i historiefaget. (2:a uppl.) Oslo. s. 45-56, 69-82, 143-219, 237-252 (116 s.)
Övrigt
Historisk-arkeologisk monografi och uppsats (sammanlagt 250-350 s.) för presentation vid ett seminarium. Dessa texter väljs i samråd med läraren.
TIMEPLAN HØST 2006
Med reservation för ändringar
22/8 Orienteringsmöte den 22 augusti kl. 14:15 (L 133)
30/8 Föreläsning: Vad är historisk arkeologi? En introduktion
6/9 Studiebesök Tromsø gravlund
13/9 Föreläsning: De historiska arkeologierna i ett globalt perspektiv
20/9 Föreläsning: Ting och text.
27/9 Föreläsning: Skrift som arkeologiskt problem
11/10 Föreläsning: Historisk källkritik för arkeologer I (Prof. Lars Ivar Hansen)
18/10 Föreläsning: Historisk källkritik för arkeologer II (Prof. Lars Ivar Hansen)
25/10 Studiebesök: Statsarkivet (preliminärt)
8/11 Föreläsning: Historisk arkeologi som den moderna världens arkeologi.
15/11 Föreläsning: Historiska identiteter som arkeologiskt dilemma.
22/11, 19/11, 6/12, 13/12 Seminarier.
Kommentar: Var och en presenterar och kommenterar sina valda historisk-arkeologiska undersökningar för oss andra vid seminarierna. Hur har resp. forskare integrerat arkeologiska och skriftiga data? Vi som lyssnar kommer på så sätt, bekvämt, att få inblick i ett antal konkreta undersökningssituationer.
|