Som filosofer har vi vår identitet i första hand genom att vi ingår i en internationell filosofisk kultur. Som anställda vid Filosofisk institutt, NTNU, vill vi bidra till att utveckla denna filosofiska kultur, bland annat genom att upprätthålla och utveckla en god lokal filosofisk miljö och diskussion vid Filosofisk institutt. Vi vill också på olika sätt bidra till en filosofisk medvetenhet vid NTNU och i samhället i stort. Filosofisk institutts andel av Førstesemesterstudiet (Examen Philosophicum Modul 1 och Examen Facultatum) har ett särskilt ansvar för detta vid NTNU.
Examen Philosophicum har i uppdrag att till alla studenter vid NTNU förmedla några linjer i filosofi- och vetenskapshistorien (särskilt den vetenskapliga revolutionen) och ge en systematisk presentation av några vetenskapsteoretiska teman. Filosofisk institutt har också ansvar för Examen Facultatum och Etikk, samt för Vitenskapsteoretisk seminar för HF-fakultetets dr.art.-kandidater.
"Lehrfreiheit" och "Lernfreiheit" är grundläggande värden som skall genomsyra verksamheten på alla nivåer i fagstudiet. "Lernfreiheit" betyder bland annat att det på varje nivå (trinn) i utbildningen skall finnas en del där studenten kan välja inriktning och pensum efter eget intresse. "Lehrfreiheit" betyder att lärarna relativt ofta skall kunna undervisa på kurser de själva bestämmer inriktningen av - vilket ofta blir det som de enskilda lärarna forskar om. Undervisningen måste emellertid också genomsyras av andra mål, bland annat att studenter skall bli kompetenta inom ett brett fält av grundläggande filosofiska delområden samt att de inom ramen för ett i hög grad formaliserat utbildningssystem får hjälp att strukturera och effektivt genomföra sina studier på ett planerat sätt.
II. Forskningens och forskarnas frihet
En god filosofisk miljö för både lärare/forskare och studenter kräver att de anställdas egna vetenskapliga intressen skall kunna styra deras forskning. Tal om "(strategi)plan" och "satsningsområden" när det gäller instituttet som enhet får därför inte tolkas så att anställda skall tvingas att (fortsätta) forska på ett eller annat bestämt område.
Organisationen NTNU skall bidra till så god forskning som möjligt genom att
lägga infrastrukturen (lokaler, bibliotek, repro, data, administration) till rätta
stimulera de anställda till filosofisk utveckling och filosofiskt författande
stimulera och underlätta publicering och spridande av forskningsresultat/filosofiskt författarskap * bidra till en god lokal vetenskaplig och filosofisk kultur
III. Den filosofiska verksamhetens natur
Uppdelningen av filosofiska läsande-skrivande-reflekterande-diskuterande verksamheten i "forskning", "undervisning" och "förmedling" är inte helt träffande. En gestaltning av ett filosofisk innehåll, till exempel i en föreläsning, kräver att man själv reflekterar igenom teorier och frågeställningar och är beredd på att med öppet sinne också möta andras frågor och motargument. En sådan attityd skall också uppmuntras hos studenterna från det de börjar sina filosofiska studier.
Den filosofiska verksamhetens natur (den filosofiska läsande-skrivande-reflekterande-diskuterande verksamhetens natur) kan beskrivas på olika sätt. Ett är att räkna upp filosofiska delområden, där de mest klassiska är logik (läran om slutledningar), ontologi (läran om varat), etikk (läran om gott och ont, rätt och orätt), politisk teori (läran om samhället och människan som samhällsvarelse), kunskapsteori (läran om kunskap och vetande) och estetikk (läran om det sköna). Den historiska dimensionen är særskilt viktig i filosofin. Vissa områden som korsar de klassiska gränserna har fått stor betydelse under senare åren, till exempel vetenskapsteori samt olika områden med anknytning till IKT (informations- och kommunikationsteknologi) och kognitionsforskning (till exempel bevissthetsfilosofi, språkfilosofi).
Eftersom själva "filosofins natur" också är ett ett filosofiskt problem - och därmed kanske något som vi aldrig får en slutgiltigt lösning på - kan vi svårligen tänka oss en en enighet om en defintion av filosofi. Men det finns ett moment som vi strävar efter den filosofiska verksamheten, reflektion som leder till (mer) klarhet inte bara om föremålet för den filosofiska undersökningingen utan också klarhet om vår egen relation till det. All (god) filosofi är (delvis) ett studium av vår egen plats i världen. Som reflekterande är filosofen inriktad mot helheter.
Filosofin kan inte begränsad till ett bestämt "studieobjekt". De filosofiska reflektionerna går därmed på ett naturligt sätt över alla givna faggränser. Sådanan reflektioner kräver en ömsesidighet. Inom filosofisk institutt finns i dag samarbete med nästan alla olika vetenskapsområden vid NTNU.
B. MER SPECIFIK DEL (delmål, prioriteringar)IV. Filosofikulturen vid NTNU
Många har bidragit till att bygga upp en god filosof- och filosofikultur i Trondheim, särskilt viktig har Ingemund Gullvåg varit. Till den goda kulturen hör en strävan att undvika separerande "skolgränser", till exempel mellan "analytisk" och "kontinental" filosofi och att det (delvis på grund av detta) funnits och finns ett brett spektrum av filosofiska intressen och inriktningar vid instituttet. Dit hör också och inte minst en vilja till konfliktlösning och vilja till att samarbeta för att "få allt att fungera". Dit hör också en glädje över de filosofiska samtalen och en filosofisk humor. Man kan inte finna ett "recept" för att bevara och utveckla en sådan miljö med det är viktigt att odla medvetandet om den och att den måste underhållas i en värld som ibland alltför mycket domineras av tankar på ORGUT, konkurrens, vekttalsproduktion och genomströmning.
Ett fungerande instituttseminar är en viktigt bidrar till både en god kultur och till skoleringen av hovedfagstudenter och dr.art.-kandidater. Vi har nu ett väl fungerande seminarium. Det är ett viktigt mål att det skall fortsätta fungera väl och utvecklas.
V. Infrastrukturen
Filosofisk institutt är nu uppdelat på två sektioner, fagstudiet i huvudbyggnaden på Dragvoll och ex.phil.-senteret på Låven. Målet på sikt är gemensamma lokaler, för att underlätta upprätthållandet av en bra filosofmiljö.
En "egen" filosofisk instituttadministration är viktig för att upprätthålla en god filosofikultur och ge service både till studenter och ansatta.
Enbart ur ett mycket abstrakt perspektiv kan man strikt skilja mellan fagliga och administrati-va uppgifter. En instituttsekreterare placerad i centrum (instituttkontoret) är en kommunikativ knut-punkt, som alla känner och som känner alla och som i vårt fall - jag tänker både på fagstudiet och på ex.phil. - dagligen bidrar till få livet på instituttet att flyta smidigt. Det handlar då inte bara om att kompetent och snabbt lösa arbetsuppgifter utan det handlar lika mycket om att känna olika personer, deras starka och svaga sidor. Det handlar om att väl känna till faget och därigenom snabbt kan hjälpa främst studenterna som söker sig till instituttkontoret. Bra administrativ personal bidrar väsentligt till en daglig kontinuitet och en "vi"-känsla över instituttet och Ex.phil.senteret. En del av detta kan skadas allvarligt vid den planerade sammanslagningen, bland annat därigenom att ansvarsområdet för de olika anställda på ett annat sätt än tidare specialiseras på tvärs av fagen, t.ex. i form av arbetsdel-ning inom ramen för ett flerinstituttkontor. Kort sagt, våra administrativt anställda är en naturlig del av och bidrar aktivt till en ?god filosof- och filosofikultur?. (Citat ur merknad till fak.dir.förslag om sammanslagning av instituttkontor.)
Ett gemensamt møterom /pausrum i anslutning till instituttkontoren i huvudbyggnaden på Dragvoll har hög prioritet.
VI. Personalpolitikk
Modellen med "opprykksstillinger" där man får titel men ej arbetsbetingelser som en vitenskaplig stilling är oacceptabel. Detta gäller för närvarande ex.phil. Situationen blir, när de nya førsteamanuensisstillingene, är på plats helt oacceptabel (ett A-lag och ett B-lag). Nya stillinger bör utlysas som førsteamanuensisstillinger och universitetslektorsstillnger göras om till (reella) personliga førsteamanuensisstillinger när en person uppnår førsteamanuensiskompetanse.
För att tillgodose framförallt undervisningen vid fagstudiet är det avgörande att vi kan återbesätta Sverre Sløgedals førsteamanuensisstillling när han går i pension vid halvårsskiftet år 2000 (om inriktningen se nedan under IX). Det är också viktigt att satsa på post.doc.- och professor II-stillinger inom områden där instituttet vill satsa särskilt.
Vi vill rekrytera personer som har en filosofisk bredd, så att vi kan rotera den ordinarie undervisningen på grundläggande nivå (ex.phil. grunnfag). En person med filosofisk bredd, oberoende av filosofisk specialisering i övrigt, tror vi kan fungera bäst inom ramen för den filosofikultur som nu finns.
Speciellt inom ex.phil. har mycket av undervisningen skötts av yngre personer med hovedfag, anställda som vikarer. Detta är och har varit värdefullt både för instituttet - de yngre griper sig verket an med entusiasm och gott humör - och för de yngre, genom att bidra till den filosofiska och pedagogiska skoleringen/erfarenheten.
Det är viktigt att försöka stöda dem "på väg" i systemet.
VII. Undervisningen
Vi har flera utmaningar när det gäller undervisningen, och de leder till olika mål och utmaningar:
Mål:
Den grundläggande utbildningen i fagstudiet skall ge filosofisk bredd samtidigt som den ger en väg in i den reflekterande verksamhet som är central i filosofin; detta kräver att studenter tillåts att och stimuleras till att arbeta aktivt muntligt och skriftligt med filosofiska frågor.
För Ex.phil gäller speciellt att undervisningen skall förmedla en enhet mellan filosofihistoria, vetenskapshistoria och (normativ) vetenskapsteori samtidigt som den bidrar till en aktiv reflektion över etiska och vetenskapsteoretiska frågeställningar. Ex.fac.-emnena skall ge en bättre filosofisk bas för och stimulans till självständig reflektion över etiska och humanvetenskapsteoretiska frågor.
Den högre utbildningen på fagstudiet skall ge både filosofisk bredd och leda till mer och mer självständigt filosofiskt arbete.
Utmaningar/arbete som skall påbörjas:
Studieplanen för fagstudiet, "Emneseksamer på 2-5 vekttal". Hela strukturen måste gås igenom med målet att få ett fåtal moduler på 2,5 och 5 vekttal som kan fungera som komplement till andra studier och/eller vidareutbildning.
Vi har i dag dålig överblick över den s.k. genomströmningen på grunnfag, vi måste få ett system där det blir mer tydligt vilka studenter som avbryter studierna och hur lång tid som används av dem som tar ett fag (grunnfag, mellomfag, hovedfag).
Evalueringen på fagstudiet har varit bristfällig. Vi sätter omedelbart igång med det arbetet, som också involverar experiment med olika evalueringsmetoder.
Det tar ibland för lång tid för studenter att bli färdiga. Det gäller alla nivåer. Vi bör omedelbart påbörja närmare diskussioner om grunnfag. Det gäller att tänka igenom examinas struktur och innehåll (Bidrar examen och bedömningen av examen till det fortsatta lärandet? Kan vi förändra examina så att de bättre bidrar till det fortsatta lärandet? Uppdelning i delexamina?) Alla studenter bör under varje delkurs skriva mindre papers som de får tillbakamelding på. Skolering i filosofisk skrivande bör ingå i grunnfagsstudiet, eller erbjudas studenterna som komplement till de vanliga studierna.
Genomgång av pensum på grunnfag har påbörjats och skall fortsätta på andra emnen.
Fortsätta arbetet på ett regelbundet utbyte av undervisning mellan anställda på ex.phil och anställda på fagstudiet.
Stimulera faglig utvikling på Ex.phil. modul 1, bland annat för att för att möta önskemål om bättre kopplingar till samtida vetenskap och teknologi.
Stimulera/aktivera diskussioner om vår pedagogik; göra sådana till en permanent del av det fagliga utvecklingsarbetet.
Informationen om valfri kurs/undervisning till studenter bör förbättras (t.ex. skilja klarare mellan seminarium och föreläsningar).
Studenternas behöver bättre stöd i arbete med essay (framförallt FI 103).
Logikundervisningen har minskat i Ex.phil. modul 1 och är på väg att förändras i grunnfag. Det är viktigt att diskutera vad vi skall göra för att skapa en tillräcklig logikkompetens hos i första hand de studenter som fortsätter sina studier efter grunnfag.
VIII. Filosofiska "randverksamheter" (som är centrala)
Praktiskt taget alla anställda vid filosofisk institutt har (filosofiskt) samarbete med företrädare för andra ämnen. Det är naturligt då filosofins "gränslöshet" (se ovan). Sådant samarbete kan bidra positivt också till den "inre" fackfilosofiska diskussionen. Vi vill speciellt nämna ett par verksamheter som är av särskild betydelse:
Vitenskapsteoretisk forum, som sedan många år bedriver en livfull seminarieverksamhet som blivit en mötesplats för personer från många olika fagmiljöer vid NTNU.
En aktiv satsning på "anvendt etikk" görs för närvarande under ledning av en arbetsgrupp med företrädare för bland annat filosofi, medicinsk fakultet och SINTEF. I uppbyggnadsskedet kommer satsningen förhoppningsvis att stöttas av NFR (Etikkprogrammet) och kollegiet. Filosofisk institutt vill på olika sätt bidra till denna satsning. (Jfr NTNU-strategin: "NTNU må vektlegge verdispørsmål i tilknytning til forskning, undervisning og formidling.")
IX. Områden som är särskilt viktiga att upprätthålla och stärka kompetensen inom
Som tidigare understrukit är inte uppdelningen mellan "forskning" och "undervisning" helt adekvat för den filosofiska verksamheten. Vi vill heller inte tala i termer av "satsningsområden". God undervisningskvalitet kräver "forskning" (läsa-skriva-tänka-diskutera filosofiskt). God forskning läsa...) ger god grundval till undervisning.
Vi anser det också viktigt att poängtera bredd, målet är att varje anställd skall ha bra filosofisk bredd och att vi tillsammans skall ha kvalificerad kompetens på de flesta filosofiska delområden/reflektionsområden. När vi nu nämner några områden är det för att betona ett gemensamt ansvar som institutt att förvalta och utveckla speciell kompetens som gör att vi kan framstå som attraktiva för i första hand studenter och kolleger vid NTNU. Upprätthållande och utveckling av kompetens inom de nämnda områdena kan ske genom individuella forskningssatsningar eller gemensamma kompetenshöjande åtgärder (seminarier, gästföreläsare, professor II eller annat):
Etikk, inklusive anvendt etikk. Vi har en hög etisk kompetanse inom instituttet, där flera arbetar aktivt med etiska spörsmål i samfunnet och i andra vetenskaper. Etikkkompetens är efterfrågad, och bör bli än mer efterfrågad i framtiden.
Estetikk, i meningen filosofisk estetikk. Det finns för närvarande hög kompetens på området och stort intresse bland studenter och stipendiater. NTNU är en särskilt god miljö, för estetikk, bland annat genom musikkonservatoriet och kunstakademiet. En satsning på den filosofiskt estetiska kompetensen har därför både en bra bas och en god potential för att utvecklas vidare både internt och i samarbete med andra miljöer vid NTNU.
Vetenskapsteori och teknologifilosofi, där vi, när det gäller delar av området, har god kompetens. Men den behöver styrkas framför allt med tanke på det ansvar vi har gentemot NTNU som och det samhälle som NTNU är en del av.
Filosofiska teman (om främst bevisshet och språk) knutna till "kognitionsforskning" och IKT, där vi också har flera personer som arbetar på tvärs över faggränser.
Estetikk skall prioriteras när det gäller en efterträdare till Sverre Sløgedal. Som redan understrukits ovan (personalpolitikk) söker vi en efterträdare med filosofisk bredd.
X. Ledelse, information, organisation
Instituttet vill verka för en förenkling av administrativ verksamhet, där det är möjligt - men det avhänger främst av ting som vi inte själva råder över.
Lederen har ett speciellt informationsansvar, både att förmedla "uppifrån" och hämta "nedifrån". Dessutom måste instituttlederen vara samtalspartner med samtliga anställda. Lämpliga former för detta måste diskuteras närmare. Målet är en smidig och kollegial ansvarskultur, där instituttlederen har ett särskilt ansvar för fånga upp problem och stimulera till faglig, administrativ och pedagogisk utveckling. En arbetande "ledergrupp" bör utvecklas för att bidra till detta.
