navn: ELLEN JAKOBSSON fag: KUNSTHØYSKOLEN I BERGEN, AVD. KUNSTAKADEMIET

foto: CAMILLA EDERYD

HUR STOR OMKRETS HAR EN ÖVERARM?

MELLAN 23 APRIL OCH 6 MAJ 2004 VISADE AVGÅNGSTUDENTERNA VID KUNSTAKADEMIET SINA EXAMENSARBETEN PÅ BERGEN KUNSTHALL. ETT AV ARBETENA VAR MIN INSTALLATION MED TITELN «HUR STOR OMKRETS HAR EN ÖVERARM?» ARBETET HANDLAR OM KROPPSSTORLEK, OCH ÄR EN BLANDNING AV LÄKARUNDERSÖKNING OCH KÄNSLOMÄSSIG UTFORSKNING. FOTOGRAFIERNA AV INSTALLATIONEN ÄR TAGNA PÅ BERGEN KUNSTHALL AV CAMILLA EDERYD. TEXTEN ÄR MIN REFLEKTION KRING ARBETET.

JAG MÄTTE OMKRETSEN RUNT MIN ÖVERARM varje morgon i flera månader. Under samma tidsperiod gick jag ner 19 kilo. Min överarm minskade därför med 6 cm i omkrets, från 44 cm till 38 cm. Mitt intresse för detta försmådda men intressanta sätt att undersöka kroppsstorlek har gjort att jag nu mätt många människors armar. Den minsta överarm jag mätt var 19 cm runt om. Den största 43 cm. Bägge var kvinnor och ingen av dem uppfattas som extremt tjock eller smal. Ändå skiljer det så mycket. En genomsnittlig arm mäter ca 29 cm. En kvinnas arm är oftast lite smalare än en mans arm. De allra flesta har ett mått på mellan 24 och 32 cm.

I INSTALLATIONEN på Bergen Kunsthall ger jag besökarna möjlighet att undersöka sin omkrets. Jag har byggt en vägg med hål igenom. Hålen är olika stora och märkta med mått, så genom att sticka in sin arm i ett hål kan man mäta armens omkrets. Jag har också byggt en ställning, där det hänger ringar av stoppat tyg. Det finns tre ringar i olika storlek för var och en av fem utvalda kroppsdelar. Vad (legg), lår, midja, bröst och överarm.

EN KVINNA SOM ÄR 180 CM LÅNG känner sig stor. En man med samma längd känner sig medellång. Längd är relativt. Relativ i förhållande till vikt, kroppsbyggnad, självuppfattning och kön.

INNAN VÅRT SAMHÄLLES STATISTISKA undersökningsinstanser undersöker längd eller vikt hos befolkningen frågas efter kön. Det finns ingen forskning på männsiskors genomsnittliga längd. Bara på kvinnors och mäns. Och detta trots att vi varje dag förhåller oss fysiskt till kolegor, vänner och familjemedlemmar av motsatt kön. Inte heller finns det någon statistik om människors omkrets att få tag i, trots att det är den vi förhåller oss till varje gång vi köper kläder, kramas eller sitter i ett trångt flygplan.

MED DET SÄTT VI HAR ATT TA REDA PÅ KÖN innan vi mäter längd är det inte konstigt att en kvinna uppfattar sig som väldigt lång när hon är 180 cm. Jag har räknat ut att den sammanlagda genomsnittslängden hos kvinnor och män är 172,5 cm. En 172, 5 cm lång man känner sig oftast kort, trots att han i själva verket är medellång. Genomsnittsmänniskan är 172,5 cm lång och väger 73,5 kilo.

EN KORT MAN HAR MINDERVÄRDESKOMPLEX och känner sig omanlig, en kort tjej är liten och söt. Behändig är ett ord som bara används om kvinnor. En lång kvinna vill ha en ännu längre man, annars känner hon sig klumpig och stor. En lång man är stor och ståtlig.

MÅNGA MÄNNISKOR SOM JAG PRATAT MED i förbindelse med min undersökning har också uppgett att de känner sig större och klumpigare när de mår dåligt än när de mår bra. Kroppsuppfattningen påverkas av humöret. Så visst är storleken relativ.

foto: CAMILLA EDERYD

ATT SPEGLA SIG OCH ATT VÄGA SIG är två saker som får många att bli självkritiska. Att dessutom göra det offentligt är ännu värre. I min installation finns det en vägg med spegel på, och framför den står det en våg. Jag var lite osäker på om besökarna skulle våga använda vågen, för många jag pratade med före utställningen trodde folk skulle bli för rädda. Men jag såg många som vägde sig, och det gläder mig. Det är fortfarande så att de flesta är mer nyfikna på sina kroppar än de är rädda för dem, eller för vad andra ska tycka. Jag var orolig för att det i dagens utseendefixerade samhälle skulle vara rädslan som vann. Det är märkligt att man först och främst mäter människors storlek i vikt. Vikten säger ju inte alls allt om storleken, ändå är det alltid den det talas mest om.

I INSTALLATIONEN finns också ett frågeformulär, som den som vill kan svara på. Där finns frågor om hur stora männsiskor är och hur de upplever sin storlek. Till min stora glädje var det många som svarade, både missnöjda och nöjda, korta och långa, män och kvinnor. En av frågorna handlade om ifall det fanns något som var svårt att göra i vardagslivet på grund av ens storlek. Flera svarade att de har svårt att nå upp till skåp, eller svårt att nå ner till golvet i bussen. Andra svarade att de har svårt att lyfta tunga saker. På frågan «Tycker du att någon del av din kropp är för liten?» svarade några att de gärna skulle vilja ha större bröstkorg med mera muskler, mens andra gärna ville ha större bröst. De kroppsdelar som flest skulle vilja var mindre är näsan, magen och rumpan.

I FRÅGEFORMULÄRET har jag också frågat om hur folk tror deras storlek påverkar andras uppfattning av dem. Några långa personer tror att andra får respekt för dem. Några korta personer tycker att de ofta blir behandlade som yngre än vad de är. Jag har också pratat med flera av mina kortväxta vänner som tycker att det är svårt att bli respekterade av andra på grund av sin fysiska litenhet. Särskilt i arbetslivet. Några överviktiga vänner tycker att de särbehandlas. En del upplever att andra tycker synd om dem och tror att de tycker synd om sig själva. Andra upplever att folk tror att de är ovanligt starka och säkra på sig själva på grund av sin storlek. På samma sätt förutsätter många att en smal och kort person är svag.

ALLA PÅVERKAS AV SIN STORLEK. Kanske särskilt under uppväxten. Jag har pratat med flera som tror att de är långa och klumpiga för att de var längre än sina vänner i fjärde klass, trots att de nu snarare är korta än långa. Jag vet också många som i tonåren slet hårt med att hitta en tjej som var kortare än sig själv, eller en kille som var längre. Att ständigt gå omkring och tro att man är ovanligt stor påverkar så klart ens självbild. Hos vuxna ser man ibland korta personer som försöker kompensera sin korthet med högklackat, platåskor eller muskler. Eller helt enkelt genom att prata högt. Man ser också de som blivit krokiga i ryggen för att de försöker göra sig kortare än de är. Eller folk som går i för stora kläder för att dölja sin alltför tjocka eller för smala kropp. I svaren på mitt frågeformulär kom det fram att en del tycker att de inte kan ha badbyxor eller bikini för att deras kroppar är för stora. Och att många har svårt att hitta byxor för att de har för långa eller för korta ben. Att ha svårt att hitta kläder kan göra att människor ifrågasätter sina kroppar, och få dem att undra om de är för små eller för stora.

JAG TYCKER ATT MÄNNISKORS storleksuppfattning, och hur den påverkar förhållandet till andra människor är mycket intressant. Det här projektet kommer jag att arbeta vidare med, både själv och med hjälp av andra. Om du har några tankar du vill dela med mig, eller om du har några frågor får du gjärna höra av dig. Du kan nå mig via e-mail på ellenjakobsson@hotmail.com.