Delprojekt - utmaningar i folkhälsoarbetet
Vi som samarbetat i projektet har under flera år samlat på oss erfarenheter från folkhälsoarbete lokalt, regionalt och nationell nivå, både i Sverige och Norge. Tillsammans har vi funnit oss stå inför samma utmaningar. Dessa utmaningar har vi sedan omvandlat till olika delprojektet som presenteras närmare. För mer information om respektive delprojekt, dess mål, med mera se projektplanen.
Vad styr politiska beslut?
Vad påverkar egentligen politiska beslutsprocesser inom folkhälsoområdet? Är det
opinionen, resurserna eller erfarenhetsbaserad vetenskaplig forskning? Politiker och beslutsfattare på både lokal-, regional- och nationell nivå tar beslut om påverkningsbara faktorer, exempelvis samhällsstöd och utbildningsmöjligheter, som har betydelse för befolkningens hälsa. För att utöka förståelsen för och kunskapen om processen vid politiska beslut, har en kvalitativ intervjustudie genomförts med politiker och beslutsfattare i både Sverige och Norge.
Policy labs_Qual2 uppdaterad version
Mittnorden - en korridor av hälsokunskap?
För att ta fram så bra beslutsunderlag som möjligt till politiker, är det viktigt att den bästa kunskapen finns tillgänglig. För att öka det vetenskapliga och kunskapsbaserade samarbetet i Mittnorden inom folkhälsoområdet finns det tillsammans med andra organisationer, goda möjligheter att skapa ett gemensamt mittnordiskt forskningsnätverk. Viktiga resurser för ett sådant nätverk utgörs av den medicinska datainsamlande forskningen i väst; HUNT forskningssenter i Norge och den mer kunskapsbaserade interventionsinriktade i öst; Nordkarelen-projektet i Finland som bedrivits i samarbete med WHO (idag North Karelia Center for Public Health). Dessa två resurser motsvarar de behov som politikerna och beslutsfattare önskar få uppfyllda - kunskapen om hälsosituationen i befolkningen och hur man kan skapa förändringar.
Effektivare metoder att samla in information om befolkningens hälsa?
Folkhälsopolitiska beslut berör alla och det är viktigt att kunna utnyttja aktuella hälsodata för att skapa tillförlitliga underlag. En bild över hälsans fördelning i en befolkning kräver olika former av kartläggning. Dessa underlag kan sedan ligga till grund för politiska beslut. Kartläggningar - som exempelvis HUNT (Helseundersøkelsen i Nord-Trøndelag) - genomförs dock inte tillräckligt ofta. En metod som ger en ögonblicksbild av folkhälsan just nu är att genomföra telefonintervjuer. För att på ett kostnadseffektivt sätt, få överblick över hälsan i befolkningen, provade projektet en metod baserad på telefonintervjuer, utvecklad från HUNT:s frågeformulär. Dessa genomfördes i åtta utvalda kommuner i Jämtland, Nord-Trøndelag samt Sør-Trøndelag. Metodens tillförlitlighet validerades sedan mot HUNT då samma frågor användes i båda metoderna.
Den kunskap politiker behöver inför beslut om folkhälsoinsatser för att förändra bilden av hur den ser ut behöver utvecklas för att kunna förklara bakomliggande orsaker. För att det ska bli möjligt behövs individbaserad statistik. Först då blir det möjligt att förklara vad som orsakat den bild av folkhälsa som presenteras. HUNT undersökningarna i Nord-Trøndelag är unika individbaserade och ger denna möjlighet. I PODD-RA har därför olika alternativ för att genomföra en form av "mini-HUNT" i Jämtland och Sør-Trøndelag studerats och kostnadsberäknats. Dessa kostnader har relaterats till det mervärde som skapas för politikerna genom att de kan vara mer "exakta" i vilka åtgärder som måste vidtas och ökar möjligheten till att följa upp om dessa gett önskad effekt.
Piloten MDS
Informationsbrev til de svenska kommunerna inför telefonintervjuerna. (pdf)
Registerdata pilotkommuner
BefolkningsundersökelseJämtland
BefolkningsundersökelseSörTröndelag
Folkhälsoinvesteringar - eller inte?
Hur stor effekt kan man förvänta sig av politiska beslut mot centrala folkhälsoproblem? Och vilka blir effekterna om ett politiskt beslut om förebyggande interventioner inte tas eller genomförs? När resultat från befolkningsundersökningar om hälsotillståndet, presenteras för politiker och andra beslutsfattare, är det svårt att omsätta detta till politiska beslut och praktiska åtgärder som ska främja folkhälsan. En begränsning är att det kan vara svårt att avgöra hur kostnadseffektiva olika åtgärder är. I detta delprojekt utvecklades en modell för hälsoekonomiska beräkningar, vilken med hjälp av hälsodata från en befolkning, visar på olika scenarier av fetmautvecklingen och dess ekonomiska konsekvenser. Både då insatser vidtas, men även då insatser inte vidtas.
Ekonomisk modellering – sammanfattning
Ekonomisk modellering
Kostnader för fetma i Sverige och Norge
Framtidsutsikter – på europeisk nivå?
Under projektperioden har en ansökan till EU:s forskningsprogram, Horizon 2020 sänts in. Detta för att kunna fortsätta och vidareutveckla projektets hittills framtagna resultat och överföra dem till europeisk nivå. Detta arbete kommer att fortsätta trots att vi i den hårda konkurrensen denna gång inte fick möjlighet till finansiering. De välstrukturerade konsortium som skapats har beslutat att fortsätta sin samverkan på europeisk nivå.
